Svamppulver vs svampextrakt – vad är skillnaden?

Vad är svamppulver?

Ett svamppulver framställs vanligtvis genom att producenten först torkar svampmaterialet och därefter mal det till ett fint pulver.

Råvaran kan exempelvis bestå av en fruktkropp, mycel eller en annan definierad svampstruktur. Därför berättar ordet svamppulver inte automatiskt vilken del av svampen som har använts.

Pulverformen innebär inte heller i sig att producenten har genomfört en extraktion. Ett finmalet svamppulver kan alltså fortfarande vara ett relativt obearbetat råmaterial.

Vad är ett svampextrakt?

Ett svampextrakt börjar också med en definierad svampråvara. Skillnaden är att producenten därefter använder en vätska eller annan process för att extrahera delar av materialets kemiska innehåll.

Vatten är ett vanligt extraktionsmedium för svamppolysackarider. Samtidigt kan andra processer använda exempelvis alkohol, alkaliska lösningar, enzymatisk behandling eller kombinationer av olika metoder.

Exakt vad extraktet innehåller beror därför på flera faktorer, bland annat svampart, svampdel, råvarans sammansättning och själva extraktionsförhållandena.

Svamppulver vs svampextrakt – den viktigaste skillnaden

När man jämför svamppulver vs svampextrakt handlar den tydligaste skillnaden om bearbetning.

Det betyder samtidigt inte att alla extrakt automatiskt håller högre kvalitet än alla pulver. Extraktionsprocessen är bara en del av kvalitetsbedömningen.

Svamppulver vs svampextrakt – vad händer vid vattenextraktion?

Vid vattenextraktion använder producenten vatten för att föra över vattenlösliga eller vattenextraherbara komponenter från svampmaterialet till en vätskefas.

Först finfördelar producenten vanligtvis råvaran. Därefter kommer materialet i kontakt med vatten under definierade processförhållanden. Temperatur, tid och förhållandet mellan vatten och råvara kan påverka extraktionsresultatet.

Efter extraktionen behöver producenten separera och stabilisera det extraherade materialet. Därför följer ofta ytterligare processteg innan man får ett färdigt extraktpulver.

Med andra ord är vattenextraktion mer än att bara tillsätta vatten till ett pulver. Det är en process där flera parametrar tillsammans påverkar slutråvarans egenskaper.

Varför används frystorkning efter extraktion?

Efter en vätskeextraktion behöver producenten avlägsna vattnet för att skapa en stabil och hanterbar råvara. En metod är frystorkning, även kallad lyofilisering.

Vid frystorkning fryser producenten först materialet. Därefter avlägsnas vatten huvudsakligen genom sublimation under reducerat tryck.

Resultatet kan bli ett torrt extrakt som sedan mals till pulver. Därför kan både ett vanligt svamppulver och ett svampextrakt se ut som pulver trots att de har genomgått helt olika processer.

Vad betyder 10:1, 20:1 och andra extraktionsförhållanden?

På svampextrakt förekommer ibland beteckningar som 10:1, 20:1 eller liknande. De kan beskriva ett förhållande mellan mängden ursprunglig råvara och den mängd extrakt som producenten får efter processen.

Problemet är att siffran ensam säger relativt lite om extraktets verkliga sammansättning.

Två produkter som båda kallas 10:1 kan exempelvis skilja sig när det gäller:

• svampart
• vilken svampdel producenten använder
• råvarans fukthalt
• extraktionsmedium
• temperatur och extraktionstid
• antal extraktionssteg
• filtrering och koncentrering
• vilka ämnen producenten faktiskt analyserar

Vad säger beta-glukanvärdet i ett svampextrakt?

Beta-glukaner är en grupp polysackarider som ingår i svampars cellväggar. Därför används beta-glukaninnehåll ofta som en analytisk parameter när olika svampråvaror karakteriseras.

Laboratorier kan mäta beta-glukan med metoder som först bestämmer totalt glukaninnehåll och därefter skiljer ut alfa-glukaner, stärkelse eller relaterade kolhydrater. Beta-glukanvärdet beräknas sedan utifrån de uppmätta fraktionerna.

Det betyder att ett specificerat beta-glukanvärde ger mer konkret information än en allmän formulering som ”innehåller svamppolysackarider”.

Samtidigt bör man inte använda beta-glukanprocenten som ett universellt styrkemått mellan olika svampar. Olika arter och råvaror har olika kemiska profiler.

Polysackarider och beta-glukaner är inte samma sak

Begreppet polysackarider omfattar många olika typer av komplexa kolhydrater. Beta-glukaner utgör endast en del av denna större grupp.

Därför kan två produkter med samma angivna totalhalt polysackarider ändå ha olika beta-glukanprofil.

Dessutom kan råvaror innehålla andra kolhydratfraktioner som påverkar ett generellt polysackaridvärde. Det är särskilt relevant när man jämför rent svampmaterial med produkter där odlingssubstrat kan finnas kvar.

Extraktets kvalitet börjar med råvaran

En avancerad extraktionsprocess kan inte ersätta tydlig information om vilken råvara producenten använder från början.

Därför bör en väl dokumenterad svampprodukt ange både art och svampdel.

För Lion’s Mane kan den relevanta råvaran exempelvis vara fruktkropp eller mycel. För Chaga används däremot den karakteristiska Chaga-conken, som inte ska beskrivas som en vanlig fruktkropp.

Forskning på flera svampar visar dessutom att polysackarider kan skilja sig beroende på om materialet kommer från fruktkropp, mycel eller odlingsmedium. Därför är källan till råvaran central när analysdata tolkas.

Hur bedömer man kvaliteten på svamppulver och svampextrakt?

När man jämför svamppulver och svampextrakt bör man inte bara titta på produktnamnet eller en stor siffra på framsidan av förpackningen.

Vid en teknisk råvarubedömning är följande information betydligt mer användbar:

• korrekt vetenskapligt artnamn
• tydligt definierad svampdel
• geografiskt råvaruursprung
• extraktionsmetod
• extraktionsmedium
• specificerade analysvärden
• relevant laboratoriemetod
• mikrobiologiska gränsvärden
• tungmetallspecifikation
• tillverkningsinformation och spårbarhet

Därför är en tydlig råvaruspecifikation ofta mer värdefull än marknadsföringsuttryck som ”premium”, ”superkoncentrerat” eller en extraktionsratio utan ytterligare förklaring.

Två exempel på svampextrakt: Lion’s Mane och Chaga

Aromexpertens nuvarande svampextrakt illustrerar också varför olika arter behöver bedömas separat.

NordRelease® Lion’s Mane bygger på 100 % fruktkropp av Hericium erinaceus. Råvaruspecifikationen anger bland annat minst 18 % 1,3:1,6-beta-glukaner samt en specificerad nivå av hericenoner/hericener.

NordRelease® Chaga använder i stället Chaga-conk från Inonotus obliquus. Där ingår beta-glukaner tillsammans med andra specificerade råvarumarkörer såsom inotodiol och betulinsyra.

Båda är svampextrakt, men deras råvaruidentitet och analysprofil skiljer sig. Därför skulle en jämförelse som enbart bygger på exempelvis beta-glukanprocent ge en ofullständig bild.

Vill du se hela sortimentet samlat? Utforska kategorin
svampextrakt.

Sammanfattning: svamppulver vs svampextrakt

När man jämför svamppulver vs svampextrakt är den viktigaste skillnaden själva bearbetningen.

Ett svamppulver består normalt av torkat och malt svampmaterial. Ett svampextrakt genomgår däremot ett ytterligare extraktionssteg.

Skillnaden kan därför vara betydande även om båda slutprodukterna ser ut som ett fint pulver.

Vattenextraktion är en vanlig metod för att bearbeta svamppolysackarider, men slutresultatet påverkas av processparametrar såsom temperatur, tid och råvara-vätska-förhållande.

Samtidigt säger varken ordet ”extrakt” eller ett högt extraktionsförhållande allt om kvalitet.

Den mest informativa bedömningen kombinerar därför råvaruidentitet, svampdel, extraktionsprocess, analysmetod och dokumenterade kvalitetsparametrar.